Avundsjuka och lycka

Den som är avundsjuk slösar bort sin tid och energi istället för att fokusera på sitt liv och bygga sina egna resurser.

Avundsjuka kommer från det faktum att man tror att andra människor är lyckliga för de har fått saker gratis. Till exempel att någon har fått en förmögenhet från sina föräldrar, från en rik man eller hustru, att de har uppnått saker utan ansträngning, att ödet gav de lycka gratis men du måste arbeta hårt för den.

Det finns en mycket viktig sak att förstå här, och om du gör det blir du aldrig avundsjuk. Ordet “lycka” och “gratis” är antonymer. Det finns ingen lycka gratis. En person kan bada i diamanter och känna allvarlig depression. Folk tror att om någon har stora ekonomiska resurser då är han lycklig. Det är inte sant. 

Vi kan bara känna glädje för sådant som inte är tillgängligt för oss hela tiden. Om vi ​​är vana vid något känner vi inte glädje utan eventuellt trötthet eller rädsla att förlora det vi har.

Det är hjärna som är ansvarig för vår lycka. Hjärnan producerar ämnen som får oss att känna oss lyckliga. Men för att kunna producera dessa ämnen måste vårt interna batteri arbeta hårt. Barn från välbärgade familjer får ofta depressioner eller missbruksproblem. Redan från födseln har föräldrar säkrat deras ekonomiska resurser, dvs externa resurser, vilket innebar att barnet inte behövde sträva efter något genom sitt eget arbete och egen ansträngning. Barnet hade ingen motivation att försöka bygga sin egen ryggrad, att stärka sitt inre batteri. Även om föräldrarna t ex (i god tro) betalar barnets lektioner kommer de inte att vara användbara för barnet, tvärtom, de kommer att stå i vägen för hans lyckliga liv.

Varför? Eftersom det man lärde sig i sin barndom tack vare sina föräldrar, kanske inte alls blir användbart i ens liv, det kanske inte alls blir ens passion. Och det blir svårt för barnet att hitta motivation för att så småningom starta sitt eget projekt. Därav frustrationen. En person utan egen ryggrad kan inte utnyttja det som hans föräldrar har gett honom, varken färdigheter eller kunskaper. 

För att göra något måste du ha din egen motivation och ditt eget batteri inuti. Den som inte kan göra något på egen hand, som lever för att han fick något av ödets hand, är inte lycklig. Han blir inte lycklig när starten var lättare tack vare externa resurser. 

Det är som ben som aldrig har stått, som inte har lärt sig att hålla upprätt en människa, de kan inte gå för att de inte har lärt sig. 

För att känna glädje och lycka måste vi ha inre motivation. När vi strävar efter något, då anstränger vi oss, vi sliter, vi övervinner hinder, vi gör insatser, vi löser uppgifter och till slut, när vi når målet känner vi glädje och eufori. 

Lycka är aldrig gratis. De som får externa resurser från sina föräldrar behöver inte lära sig att kommunicera på ett sådant sätt att människor vill ha en relation med dem, att de är intressanta för andra. De har inte lärt sig att bygga interpersonella relationer. 

För att uppnå något, bör du börja från grunden och bygga upp det med din egen styrka. Vi kan göra det när vi ​​har ett välutvecklat internt batteri. Vi lär oss att tjäna pengar. Vi har drömmar och vi vet hur vi ska uppfylla dem. Det är då som vårt liv får en mening. Vi får känsla av motivation och livsglädje, vilket inte får de som inte behövt kämpa med svårigheter. Alla människor känner glädje när de övervunnit hinder. 

Om någon skulle ge dig mycket pengar, varje månad, skulle du inte vilja att arbeta för några kronor på Mc Donald, du skulle inte ha någon motivation. Om du inte lär dig att kämpa för saker, om du inte lär dig att anstränga dig för att komma i kontakt med människor, blir livet svårt.

Om du lyckades hitta någon som tar hand om dina affärer, som gör saker för din skull, som uppfyller dina behov, tror du att detta är en framgång. Men det är inte en framgång, det är ett misslyckande, eftersom varje människa, för att vara lycklig behöver åstadkomma saker själv. Utan detta får man inget självförtroende och det blir svårt att hitta meningen med livet. Det blir lätt att överväldigas av frustration och depression.

Orden “lycka” och “gratis” är antonymer. Om du förstår detta blir ditt liv mycket enklare och lättare. Du kommer att ha mer motivation och mindre tid kommer att slösas bort på onödiga känslor som avundsjuka.

Hur förändrar man sitt liv

Om du vill ändra någonting i ditt liv bör du alltid börja med dig själv. Vi har inget inflytande på andra människor, vi har bara kontroll över oss själva.

Det är inte bara av denna anledning som du ska arbeta med dig själv (att vi inte har något inflytande på andra människor). Du behöver arbeta för att kunna bygga upp din egen figur i någons fält. Att den är attraktiv och lockande för andra människor.

Vi kommer att vara attraktiva för andra när:

1) vi har en uppfattning om våra och andras gränser

2) vi har inga krav på andra människor

3) vi ger inte råd (även i god tro) om vi inte ombeds göra det

4) vi kritiserar inte andra (man kan säga att detta också är en förståelse för gränser, dvs att förstå din egen lilla roll i andras liv)

5) vi försöker lösa våra problem själv och för detta ändamål arbetar vi på vår egen styrka och autonomi

5-a) att avstå från att ringa till en vän när vi är ledsna är också att lösa våra egna behov istället för att ”hänga” på andra människor som också har sina egna liv

6) vi ska vara villiga att hjälpa andra och förstå att hjälp inte är kritik eller att läxa upp, utan specifika användbara aktiviteter för andra människor

7) vi ska göra det så obemärkt som möjligt och dessutom uppriktigt inte förvänta oss något i gengäld, för bara då det är vettigt

8) vi ska alltid titta bara på “vår egen tallrik”

9) vi ska ständigt utveckla och öka våra egna resurser (interna och externa)

Det är det minsta, till att börja med, om du aldrig vill vara ett minus i ett förhållande. Med andra ord – vi skyddar inte vår polaritet med manipulation, utan arbetar med oss ​​själva. Manipulation fungerar endast på kort sikt. För att verkligen vara en värdefull person måste du arbeta hårt med dig själv, du ska vara någon, inte låtsas vara någon.

Vad är varje människas objektiva värde (OV)? För att uttrycka det enkelt – det är vår nytta för andra människor.

Ju fler resurser vi har, interna och externa, desto större är vår OV.

De interna resurserna sägs skilja sig från de externa resurserna på samma sätt som hur förmågan att fiska med din egen fiskespö skiljer sig från att köpa fisk i en butik. Butiken kan vara stängd, det kanske inte finns någon fisk i den, m m. Men om jag har min egen fiskespö och vet hur jag ska fånga fisk kommer jag inte att vara hungrig.

Pengarna vi ärvde från rika föräldrar – extern resurs, tjänade pengar – intern resurs. Med andra ord den skicklighet som vi inte kan förlora är vår interna resurs.

Vad är varje människas subjektiva värde (SV)? Det är vår gillande eller kärlek till en annan, hur mycket han/hon behöver oss.

SV beror inte på OV och naturligtvis vice versa. Men att sätta ihop dem ger oss en bild av den personens territorium (fält). Med andra ord storleken på vårt fält i varje relation kontrolleras genom att lägga ihop vår OV och SV. Hur användbar jag är för någon och hur mycket jag tycker om den personen, så mycket plats finns det i mitt förhållande till den personen. Jag kan bara ta olika steg inom mitt eget territorium. Det är viktigt att förstå fältets storlek, att se gränser och kunna navigera inom gränserna. Allt som görs inom gränserna är trevligt. Samtidigt ökar det vår SV i den andra partens ögon. Personer som passerar gränser ser löjliga eller påträngande ut. Man vill gärna att de dra sig tillbaka.

Genom att gå över gränsen förlorar vi vår styrka. Vi blir lätta att fånga av manipulativa människor. Gränser skyddar oss från allt ont och från manipulation. Det till omöjligt att manipulera person som inte går utöver gränserna. Hen är svårfångat för en manipulator. (Jag ska berätta mer om det i en annan artikel.)

Om vi ​​drar en cirkel (i vår fantasi) och delar upp den i så många delar som vi har resurser, kommer vi att veta hur användbara vi är för andra människor. OV (objektiv värde)  ger oss respekt från andra människor, SV (subjektiv värde) ger oss deras sympati.

Vår betydelse för andra människor, vårt inflytande, slutar vid gränserna för vårt territorium. 

För att inte se dumt ut när du säger din åsikt, bör du alltid överväga hur mycket vår information behövs av den andra parten? Hur användbart är det för henne? Hur viktigt är vår betydelse för den person som vi vill dela av vår åsikt med. Om vår figur inom hennes område är försumbar eller inte finns över huvud taget – är det alltid bättre att behålla din åsikt för dig själv.

För att göra vår åsikt meningsfull måste vi först placera vår figur i det mentala fältet hos den person som vi vill förmedla något till. När vi lyckas göra det – fantastiskt, nu måste vi stärka denna figur och få den att gå från kanten av fältet till dess centrum….

Exempel

När du träffar en ny människa, i stället för att skryta med din bil eller bekanta (ha fokus på dig själv) och förvänta dig att personen kommer att underhålla dig (extern kontroll), bör du vara uppriktigt intresserad av den personens kunskaper, färdigheter, åsikter och göra allt för att personen ska trivas med oss. Inte vi med honom utan han med oss. De flesta gör precis tvärtom, de försöker visa upp sig i bästa ljuset. Så tråkigt för en främling. 

När vi så småningom inser att han/hon inte var så illa och vi vill träffas igen, kanske den andra parten inte känner för det längre. Vi slösade bort vår chans att ha det trevligt med oss, att vilja träffa oss igen. Så här uppstår meningsobalansen: den andra sidan är inte angelägen om att träffas igen, och vi börjar bli mer och mer intresserade genom att minnas möte som trevligt. 

Har ni sådan erfarenhet? Erkänn 🙂